Min påse och jag!! Jag lever ju med en stomi påse, el vad ikke sjuka säger en påse på magen. Och det är en del av mig, jag har levt med den i 11 år den 2 juni firade vi jubileum :-) Jag skäms inte för att jag har en stomi, har aldrig gjort det heller, jag har varit väldigt öppen om att jag har en stomi, och på stranden går jag i bikini. 

Jag glömmer aldrig när mina två dr, ena kirurg och andra medicin dr kom in på min sal, min pojkvän (numera make) och min lillebror var på sjukhuset och hälsade på. De bad min bror gå ut men jag sa nej de ska vara här om ni vill prata med mig. 

De förklarade att hela tarmen var kraftigt inflammerad och eftersom jag var gravid med mitt andra barn ville de först se om medicinerna verkade, de ville pröva över helgen detta var en tors eftermiddag. Och skulle de inte fungera så skulle jag få en stomi, och eftersom jag jobbade inom vården visste jag var det var.

När de lämnade salen så brast jag, jag blev helt knäck, tårarna rann och de tog aldrig slut, detta är det tillfället som jag fick panik över att jag skulle kanske få min påse, jag trodde min pojkvän skulle lämna mig och att jag skulle bli fulas i världen.

Då säger min pojkvän nästan ilsket till mig: Vad tror du om mig? Tror du att jag skulle lämna dig pga det? Jag älskar dig för den du är och jag älskar dig hur än din kropp ser ut, du kommer alltid vara vacker i mina ögon.

Då blev jag lugn.

Jaha fortsätta där jag slutade.. Jo jag ska koncentrera mig på mig själv en tid framåt för att jag ska må bättre, som människa, som mamma, som hustru, som vän, ja som allt.Bara tanken skrämmer mig, då barn och hela kitet ska komma i handra hand,  och jag ska sätta mig själv först, och hur gör man det?Sen till vilandet då, ska jag vara ensam, gärna göra mindfullness, äta på rätta tider, sova på rätta tider och vakna på rätta tider. El rätta och rätta det finns det inte men att det känns rätt för mig.Men jag är ju livrädd att vara ensam, det är det sista jag vill. Speciellt på natten. Så hur löser jag detta?? Jag hoppas att det går för jag vill ju inte att det spricker på första el andra för den delen heller, vill ju ro i hem detta och liva ur detta som en starkare, självsäker, målinriktad med vad jag vill med saker och ting.

Jag rådgjort med smärt mott hur jag ska göra med min lista, jag ska välja då jag inte rangordnade efter det viktigaste utan bara som jag kom på.

Så jag har valt nr 1 och nr 9 och ska jag foukusera mer på de. så jag har gjort upp en liten plan.

I helgen ska jag ha en tjejkväll, det är en sak som gör mig glad samt att barnen ska sova hos farmor så får jag sova ut, och jag ska ta vara på mina dagar och vila mitt på dagen.

ska äta lite middag nu....

Glädje blandat med sorg är vad som finns i mitt hjärta just nu, det sjuka är att jag inte vet hur jag ska beskriva el berätta varför jag känner sorg, undra hur länge en människa kan bära ett hjärtesorg utan att gå sönder och hur länge kan en trasig människa vandra på denna jord. Jag ser fram emot helgen och tjejmiddagen, hoppas alla kam komma, så vi kan äta god mat och sitta och snacka med varandra, det bästa är det att det är bara tjejer som jag litar på så jag kan prata om vad som kommer på tal. Är sjuk sugen att gå ut och dansa!!! Gå på Golden Hits och dansa hela natten åtminstone tilll kl 3, har frågat S om hon var intresserad detta, vilket hon var sån tack och lov, så vi ska ut och dansa. När är dock inte bestämt ännu...

usch vad jag hatar kvällar som denna då jag tillbringar min tid på toa!!!

Jag har sjukt ont i magen och så fort jag lägger mig ner är det dax igen.

Tur att det inte är så mycket planerat denna vecka, i morgon ska jag träffa E och vi ska gå när vi har lämnat guldkimparna på dagis, sen ska jagh och N åka och handla nått till hallen och jag vill sola, är så sjukt blek  .

På tis är det in till sjukan och smärtmott.

På ons ska jag till psykiatrin, och detta har jag ont i magen över redan nu, men sjukan tyckte jag skulle gå så skulle hon prata med min dr som skulle skicka en ny remiss till ett annat ställe, för min ängel jag pratar med idag är inte utbildad för det, tråkigt nog för mig, för vi kom så bra överrens och jag litar på henne till 100% och det är det viktigaste annars säger man inte allt. Får se hur det utvecklar sig.

Sen nästa helg ska jag ha tjejmiddag för mina vänner i lägeheten, tänkte bjuda på lite välkomms snittar och lite bubbel alkoholfritt och med alkohol till de som önskar. sen tänkte jag bjuda på tacos det är bra tjejmiddag mat låter det bra?

Än så länge är det bara en som tackat nej och hoppas de för blir så, att alla andra kommer och att vi får en underbara kväll.

Nä nu ska jag försöka en gång till att sova och funkar inte det får jag ta ett piller in i dimman  

Jag hatar att ta stora beslut där jag inte kam ångra mig, på jobbet hade jag inte det problemet, där kunde jag göra ensamma och stora beslut utan bekymmer, men privata beslut även om jag vet att det är ett bra beslut och att det är det rätta men ändå får jag ont i magen och får ångest, varför? 

Jag har sovit hela helgen (lör-sön) nästan iallafall och ändå inte känner jag mig utvilad, sovit för mycket? Nä knappast kan man göra det? ;-) 

Jag har slagit på stort och läst en bok, "50 sätt att hitta den rätta" skriven av Lucy-Anne Holmes.Den var rolig, helt och hållet värd att läsa. 

Det är helt sjukt att det är sista veckan på juni i år!!! Tiden bara springer i väg, idag är det 6 mån till julafton, det kommer fortare än vad man vill. 

Jag har tagit ett beslut att pröva ett läkemedel som jag har tacka nej till en gång pga biverkningarna, det är en stor chans att jag kommer få psoriasis, då det är några av mina syskon som har det och min pappa har det. Men nu känner jag att jag inte har ett val längre då inget annat funkar så hoppas jag att detta gör.

Jag är dock rädd för att det inte funkar men jag får psoriasis, då har jag ytterligare ett problem att hanskas med.

Nu under tiden in dr är på sem så genomgår jag proverna som man måste göra innan man startar, lungröngten och blodprover, de sist nämnda är gjorda nu väntar jag bara på röngten.

Man får nämlingen inte ha tbc, tuberkoulos (tror det stavas så) då är det stor risk att man dör, typ 99% har jag för mig.

Det jag har läst om det är det mångs dom har tillfrisknat fort och ca ett år senare har de varit symtomfria.

Även om jag måste leva med smärtan så är det 100 gånger lättare utan de andra problemen. Jag håller tummarna att jag är symtomfri till jul så jag kan leva ett normalt liv igen.

Barnens nycklar till lägenheten har en tendens att försvinna, bara samma dag de fick den så råkade ena sonen tappa den i springan på trallen utanför huset och där har de legat i 3 veckor och härom dagen lessna jag på passa på de så de kommer in så tog jg stålpinne och lyckdes få upp de!!! Sen på midsommar så gav ena sonen de till mig och jag la de i deras ryggsäck och satte den på ryggen av ena sönerna och de skulle åka med farmor och farfar tillbaka till huset där vi skulle äta middag,

och vi åt och sen när vi åkte hem trodde jag ryggan låg i bilen, men ikke så då trodde vi att den låg hos farmor, och i morse ville B ha väskan då hennes vinst från fiskdammen låg där i, så N åkte med henne till farmor men ikke, då har sonen tagit av sig väskan efter vi gått och ställt den på stolen för sen glömt den där, till B stora besvikelse så fanns den inte kvar på platsen heller, så jag googlade på föreningen och luckades hitta en adress att maila till så i eftermiddags så ringde luren och det var en äldre dam som hade tagit hand om väskan och vi kunde gå och hämta den till barnens glädje, b för vinsten och killarna nycklarna hem. jag funderar på sätta koppel på nycklarna så när de nästa gång tappar de kan jag bara dra i snöret.

Jag ska börja prioritera mig själv enligt smärtmott, hur gör man det?Jag ska tydligen skriva en lista och följa den.

1. Jag behöver vila.

2. Jag behöver mig att lära mig att säga NEJ.

3. Vårda min kropp.

4. Stå på egna ben.

5. Inte vara rädd för att misslyckas.

6. Inte stå för andras misstag, rädsla och misslyckanden.

7. Inte sätta andra före mig själv, tydligen ska jag vara före alla båd barnen, maken och hemmet och allt sånt.

8. Sluta få dåligt samvete.

9. Göra mer saker som får mig att bli glad.

10. Börja regelbundet träna.

11. Inte låta någon göra nått el säga nått som jag inte vill el accepterar.

12. Inte låta nån kränka mig.

Så då är listan klar vad tycker ni? Tänkte starta men några i början