Jag har dammat av min gamla laptop för jag lessna i natt när jag hade skrivit ett super långt inlägg på min iphone och sen blunda jag och tänkte på om raden lät bra och när jag öppnade mina ögon så ser jag att jag har hållit på knappen för att radera texten så allt var borta då grät jag L och beslutade mig för att försöka skaffa mig en surfplatta (tills jag så priset) el damma av den gamla dator, det blev fram med dammvippen.

Det ska ske här hemma i morgon också, vi ska städa för det är damm överallt nu tycker jag, men men man känner sig duktig efter så det är bra. Annars händer det nog inte mycket, på sön fyller mamma år, och hon bjuder på fika men jag måste nog hoppa det då min syster Janne är sjuk, du får krya på dig systra min!!!

Jag har ett läkarbesök på sjukan på mån så det innebär att jag måste vila på sön så jag inte har ont så jag inte kommer ur sängen, vilket hände förra gången då jag skulle till denna dr och fick då boka om tiden så på söndag är det bara vila, men så jag även vill inte bli smittad, även om jag inte har varit så känsligt när det kommer till sånt förut så har jag NOLL lust att bli mer sjuk. (är täppt i näsan) 

Igår fick jag en försenad ”Alla hjärtans dag present” jag fick Armani Code Women, den luktar sååå gott så jag lär har använt upp hela flaskan innan veckan är slut J

För i tisdags så spenderade jag den på sjukan nästan hela dagen, från 10:30, då hade jag mitt första läkarbesök för dagen på hud¸ dr var väldigt glad över att mina streptockocer hade så gott som försvunnit fast jag hade inte avslutat antibiotikan än, det var sista dagen i tis och nu efter tre kurer på raken så håller ni väl tummarna åt mig att jag slipper de!!!!

Men det ska väl alltid vara nått då jag hade fått stora och små röda fläckar på hela halsen, vilket var eksem så nu är det bara behandla de.

Sen gick jag till cafeterian för att äta lite mat innan nästa stopp och köper pannkaka med grädde och sylt och hittar ett tomt bord vid ett fönster (det enda lediga bordet) men det gillar jag för då kan jag titta på människorna som går utanför, så jag slår mig ner och sitter och tittar ut på två män som står och pratar med varandra och de gestikulerar så det ser ganska roligt ut när man inte hör vad de säger utan man bara ser att de står och viftar med händerna, så känner jag hur jag är iakttagen och lyfter blicken och vid bordet framför sitter det en äldre farbror, ganska ok klädd, ser inte ovårdad ut men han stirrar på mig så jag lyfter min mobil och fotar min mat och börjar sms med my friends… och ja jag har några även om det är få ;-) och stirrar fortfarande så jag tittar tillbaka och ser då hur han tar upp en spritflaska och tar snabbt två-tre klunkar och stoppar fort tillbaka den och sen stirrar han på mig igen så jag äter upp mina tre pannkakor och går därifrån.

Jag går upp på smärtmott och väntar och de har tv där så jag passar på att titta på mina såpor jag följer… Sen passa jag på att fråga om min dr fanns på plats om jag kunde byta ett par ord med henne, och visst efter smärtskolan så kunde vi prata, så hade vi smärtskola igen och denna gång handlade det om ”behandlingar” och det är så spännande att höra allas olika berättelser, ingen annan är varandra lika, förutom att vi har väldigt ont och vi har isolerat oss från omvärlden och inser att det är väldigt tufft att ta sig tillbaka,

Sen hade jag och min dr samtal ensamma och vi pratade i en timme, om allt som är jobbigt, el extremt jobbigt just nu, som mina skakningar och min och fröknarnas oro vid hämtning och lämning på dagis att nått ska hända på väg hem, tex att jag trillar och inte kan röra mig för kroppen låser sig, vill jag utsätta mina barn för det? Nä absolut inte så jag sa antingen fixar ni så jag sluta skaka el så slutar jag med medicinen! Och då insåg dr att jag mena allvar när jag satt och grinade som en tok, så hon bytte ut den till ett annat preparat, vilket gjorde att en sten föll av mina axlar, sen i ons när jag startade har jag haft tre stora skakningar tillfällen och jag känner hur musklerna drar ihop sig men det släpper lika fort, så det känns underbart, att kunna lämna mitt hem utan att oroa mig över om jag tar mig hem eller inte, visst jag har fortfarande smärtorna i magen men det bekymret räcker gott och väl eller nått sånt, har andra bekymmer men det är inga som är synliga för en främling på affären, och jag slipper deras blickar och deras  sympati, för det är sjukt jobbigt när folk kommer fram och klappar en på axeln och tycker synd om en, nä fy det kan jag klara mig utan.

Fast idag har jag gjort nått som jag är sjukt stolt över!!!!!

Jag hoppade på bussen och åkte till kvantum och bussen var full med folk och det var sjukt jobbigt, fick ont i magen och hjärtklappning men jag sa för mig själv i huvudet hela tiden: Vad är det värsta som kan hända? Jo att jag måste kliva av bussen och ringa efter en taxi.

Och det gick bra, handlade och tog taxin hem eftersom jag inte ska bära, jag handlade fredags mys, och liten överrasknings middag till min familj som en försenad ”Alla hjärtans dag present” så jag lagade hemma gjord kebabtallrik med pommes, och alla älskade det.

Sen såg vi Cowboys and Aliens med Daniel Craig och Harrison Ford och jag ger den 4 solar av 5. en riktigt bra fredags film!!!