I tisdags så träffade jag försäkringskassan och min dr på smärtmott, och vi pratade om min framtid.

När jag satt och lyssna på min dr prata om mig till min handläggare så kände jag mig trygg, var lite orolig innan mötet även om min dr hade sagt att hon skulle förklara hur min situation ser ut, och det gjorde hon. och vi prata om arb träning, vilket jag vill för jag är sjukt less på gå hemma, men är orolig hur det går till, då jag aldrig gjort det förr.

De förklara hur och min dr klar gjorde vad jag klarar av och inte, så min handläggare vet vad han har att jobba me.

Jag vill komma tillbaka till mitt liv, min jobb och mitt sociala liv, så mycket men jag insett att det kommer inte inträffa inom en snar framtid, mitt hjärta blöder när min dr sa till mig att jag inte ska jobba natt, när jag äntligen fått mitt drömjobb, eller äntligen kanske inte heter då  jag jobbat där i 5 år.

Jag startade innom vården som 17 åring på äldreboende, (ålderdomshem hette det då) jobbade där i 3-4 sen gick jag över till demensvården, och jag jobbade där i 5 år sen började jag undra om jag verkligen jobba där och tog beslutet att säga upp mig och jobbade på en förskola i ett år innan jag tog ett beslut att söka jobb på ett akutsjukhus och fick en tjänst på ett av de stora akutsjukhusen på en operations avd, och jobbade där ett år men jag kände hela tiden att jag längtade tillbaka till äldreomsorgen, demensvården och natten. Så när jag fick mitt jobb var jag så grymt lycklig, sen blev jag gravid med B och blev dålig så jag var hemma tills jag hade fött henne och när hon var 3 månader började jag jobba xtra och när B var 6 månader var min make hemma och var pappaledig så jag kunde jobba, och eftersom jag jobbade natt så var jag ledig ganska mycket, men sen var jag mammaledig i ett halv år till sen började jag jobba igen och så sjuk som B var det första året sa fröknarna som jobbat över 20 år att de aldrig sett ett så sjuk barn som B, och vi blev smittade med magsjuka 7 gånger på 4 månader, och massa annat så klart. Sen blev jag sjuk och sjukskriven och nu får jag inte komma tillbaka till mitt jobb, jag får inte ens jobba skift, vilket gör det väldigt svårt att hitta en tjänst som gör att jag kan jobba med det jag vill. Jag har nu haft tid att smälta detta, då det var några månader sen min dr talade om det för mig, och nu funderar jag på vad jag vill göra med mitt liv istället, kontorist kanske?? jaja få se vad framtiden har att utvisa. men jag ska kämpa mig tillbaka till mitt liv, mitt sociala liv och jag ska finna ett annat jobb som kommer betyda lika mycket om inte mer nu när jag vet hur det känns att inte kunna jobba.