Sitter på akuten och höll tummarna  att jag får åka hem, de misstänker att jag har en riktigt ful uvi som dr misstänker att den har gått upp i njurarna och än vet jag inte om jag får åka hem. 

Vet ni vad jag hatar? jo att sitta och stirra på telefonen och vänta på att läkaren ska ringa.  Och jag har inte kunnat slappa idag, tankarna bara far runt i huvudet på mig och under tiden har jag försökt städa här hemma men det blir inte mycket gjort när man har ont, och min svärmor skulle hämta ut mina nya värk tabletter men det var beställningsvaror tydligen och hon på apoteket hade aldrig hört talas om de så det ska bli spännande att se vad de e för några.

Jag missade nog att skriva varför jag ska få nya värktabletter, jo det är så att morfin föder smärta och man kan få ont i sina tarmar. ja det låter ju bra när jag har ont i magen och har problem med mina tarmar   ja jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, nä nu skrattar jag för nu har jag gråtit så mycket på sistone.

Idag när jag skulle hämta B på dagis och hon går på världens bästa dagis, vi är såå nöjda och B stormtrivs och det är så underbart, tillbaka till ämnet, så stod jag och pratade med ena fröken och när vi skulle gå så kom den andra tillbaka från rasten så ville jag bara byta ett par ord med henne också så kom B och drog i mig och rent reflexmässigt så lyfter jag upp henne och det är som om någon sparkar mig i magen och jag bara faller ihop och fröken nr1 blir ju helt chockad och fröken nr 2 också så klart men just då droppar det in ytterligare två föräldrar och de blir också det och jag ligger på golvet och gråter och nr1 frågar vad hon ska göra och jag viskar att få bort föräldrarna och nr2 hör det och leder bort de andra föräldrarna medans nr1 klä min dotter så jag får ta mig upp ensam och när jag kommer ut så är B klädd och klar och jag tycker det var så pinsamt men fröknarna var så hjälpsamma och det är jag evig tacksam för.

Mitt liv är ett rent helvete just idag:( jag har haft riktigt ont idag. Så i morse ringde jag mott och pratade med en syster, och sa jag vill prata med min dr om remicade och så börjar mina värktabl ta slut så om det finns en möjlighet och jag vet att det är mycket begärt men kan jag få ett recept utskrivet innan kl 12 för då ska jag åka med min svärmor till Apoteket, jag blev uppsatt på en telefontid till dr och hon skulle se vad hon kunde fixa men hon lovade inget. Sen kl 12 ringde svärmor om en stund åker jag, bara att klä sig. Sen ner på stan;) och hämta ut mina stomi prylar, en kartong med påsar kostar 1200 och jag hämtar ut tre kartonger och 6 kartonger mesoft kompresser och 6 tuber pasta så ett uttag och jag har frikort på Apoteket, men de hade inte mina morfin tabl så vi fick fara vidare till ett annat apotek men innan flörta jag lite med min svärmor så hon handlade lite strumpbyxor, pyjamas till B och tröjor och kallingar till L, Sen vidare till Apoteket och först trodde hon inte att de hade de hemma sen så gick hon och tittade då fanns det iallafall som tur var, sen skulle jag köpa semlor, världens godaste. Sen åkte vi förbi Lidl och handlade lite läsk till J och L som de brukar dricka hos farmor och tvättmedel sen var det dax att åka hem, på väg hem så ringde en dr men inte min dr som jag trodde och jag började berätta att jag mår dåligt. Och att jag har några frågor kring remicade som tex, min familj har psoriasis, och jag bär genen kan jag få det om jag tar medicinen? Har man en inflammatrisk tarmsjukdom ökar det risken att få psoriasis, och har man det i släkten nära sig ökar risken ännu mer och tar man remicade så ökar risken ytterligare för att få psoriasis. Jag sa att jag är livrädd för den medicinen och han sa att det har du all rätt att vara om jag ska ta den så bör jag träffa en dr som förklarar vad det är för medicin och vilka biverkningar så man är införstådd i det man ska göra och det är inte jag. Men i morgon skulle de ha en konferens så då skulle han ta upp mig så alla de dr kan slå sina kloka huvuden ihop och hoppas de kommer på en lösning vad de ska göra med mig. Och man hade fått svar på MR och det var inget positivt tyvärr:( så jag har gråtit många tårar i dag och det var inte bra heller för jag har ögon inflammation så det rann blod ut det ögat istället för tårar. Det vill aldrig ta slut min jä_la otur:(

Tänkte visa ett stomibyte för er som är intresserade

Innan bytet så plockar jag fram allt jag behöver kompresser att tvätta me, klipper den nya påsen i rätt storlek

och håller sen under armen så plattan på påsen blir varm då fäster den lättare på huden

När jag har tagit bort påsen tvättar jag huden och torkar så det blir torrt

sen lägger jag på pastan, tänk på att man inte kan använda vilka krämer som helst under plattan bara de som ens stomi sköterska rekommenderar

och sen sätter jag på den nya påsen

Efter jag fick B så kände jag att jag ville lägga ner stomin, jag har aldrig skäms för att jag har min stomi, på somrarna har jag badat i bikini och jag struntar i att folk stirrar men när det kommer till kläder däremot har det varit mer problem för det första har jag varit tjock så jag har inte kunnat haft byxor som har suttit för tajt över stomin för då har den läckt, när jag blev gravid med baren har jag fått bristningar över hela magen och det har också skapat problem då plattan inte går ner i bristningen och då rinner det i bristningen och har man då tajta byxor på det så blir det ännu värre. Och det har gjort att att det blir lite sårig runt själva stomin men det går inte göra nått åt, jag har provat alla sorters olika påsar, både en och två dels påsar. Just nu använder jag en, en dels påse som är tömningsbar och en pasta som jag lägger på huden först som fungerar lite som en extra platta och ett klister mellan plattan och pastan. En sak ska ni veta iallafall att stomin räddade mitt liv och det gav tillbaka min livskvalité, jag kunde helt plötsligt åka vart jag ville utan att veta vart det fanns en toalett och jag behövde inte oroa mig för att bajsa på mig lägre, förutom när påsen läcker, för då bajsar man ju på sig som mina barn säger;) 

Jag vill inte leva med min stomi längre jag blev stomi opererad juni 2001 och jag hade en liten son var gravid med min andra under tiden och nu har jag fått en dotter och de två sista graviditeterna har varit komplicerade och jag har fött barnen med kejsarsnitt i v. 36 med L var det för min kropp inte orkade mer, fick stomin när jag var i v.17 och sen mycket spring på sjukhuset och mycket extra koller men en välskapt pojk som var född v.36+4 vägde 3250 och var 50 lång det är inte illa han tog det han behövde:) och chockade sin mamma för jag var så säker att det var en flicka att jag bara hade ett tjejnamn, panik att komma på vad han skulle heta, så vi passa på att jävlas lite med farmor;) så Lukas fick han heta. Den andra graviditeten börja med blod och ännu mer blod, min sjukdom har varit väldigt lugn när jag inte har varit gravid men så fort jag blev gravid med B så började problemen, blev sjukskriven ganska snabbt men mot slutet kom vatten i lungorna och bäckenbotten inflammation och beordrad sängliggande så v34 blev jag inlagt och problemen blev bara värre och värre så tillslut, jag hade ett kejsarsnitt datum inbokat i v38 men min läkare såg på mig och sa så fort barnet är färdigt i magen tar vi ut det för din kropp orkar inte mer och efter v.36 ligger barnet och bara växer på sig men det fick inte B göra inne i magen så 36+2 så föddes Isabella. Och anledning till att jag födde mina två barn med kejsarsnitt är om man ska lägga ner stomin får man inte ha spruckit i ändtarmen och jag blödde så från stumpen så under krystvärkarna finns det en risk att tarmen spricker och och innehållet hamnar i buken och det vill man inte, och speciellt inte om man hållet på föda barn.

I morse så blev jag väckt av min jätte snoriga dotter men lite hostmedicin, Alvedon, och nässpray fick hon gå till dagis iallafall för jag hade tid till min magnetröntgen. Var på sjukhuset tjugo i två och hade min tid kvart över två och fick komma in kl tre, akutfall emellan, väl inne blev jag tilldelad ett bås och en sjukhusskjorta och ombedd att bara ha på mig mina trosor och strumpor sen var det dax för de att sätta en infart på mig så tjejen började leta en ven och då passa jag på att säga att jag är fruktansvärt sprut rädd då säger hon att hon är elev, nej tack men du får inte sätta en infart utan du får hämta din handledare, men hon förstod som tur var, infarten var på plats och det var min tur att gå in så fick jag ligga på en smal brits och de, eleven och handledaren började förbereda så säger han att nu ska du få en spruta i låret och jag hinner bara titta upp och ser sprutan och spänner mig så han fick inte in sprutan helt utan han fick trycka hårt och ONT ONT gjorde det sen spände de två saker över buken och då blev jag helt fast spänd på britsen och jag kunde inte röra mig eller mina armar, sen på med hörlurarna med nån radiokanal på sen var det dax att åka in i och jag fick PANIK, så ut med mig igen och han fick ge mig lugnande i två omgångar innan det gick, sen låg jag i apparaten i en och en halv timme kom ut halv fem.Sen klä sig och ut på parkeringen där min make hade väntat på mig i en timme och en kvart, så snällt och han hade även köpt en kanel bulle till mig såå gott. Sen skynda hem och till dagis och hämta B, och de sa att hon hade varit hängig i dag, så hon ska får vara hemma i morgon, sen hem och lagade köttbullar med makaroner, barnen åt som hästar medan vi petade i maten. Sen efter en stund var det dax att natta B och hon somnar och vaknar av ett hostanfall och min make hinner just lyfta upp henne innan hon spydde ner golvet och sen in på toan och där sydde hon ännu mer på golvet, tur jag sa att hon fick vara hemma,I kväll har jag tagit mina morfin tabletter för jag har så ont så jag är hellre vaken än har ont i natt men mina ögon gillar inte min iphone just nu, så god natt och sov gott