Längtar till barnens påsklov, så jag kan sova utan att bli väckt av väckarklockan, inte för att jag bli det nu för tiden, bara senast i morse så fick maken vara hemma för att lämna på dagis, angående det fick jag ett samtal från skolan, kontaktperson jag har pga min sjukdom och vad den utsätter mina barn för, och när jag nu bett om att få hjälp så blir vi avslagna den pga att landstinget ska backa upp mig som en sjuk förälder, och det händer ju säkert!!! NOT!!!! Det är inte att det är en jätte sak utan jag tycker bara att min äldsta son inte ska behöva ta ett ansvar över sig själv i denna ålder, han har nog med sitt, snart kliva in tonåren och allt det innebär, se sin mamma sjuk, se sina syskon gråta av rädsla för de inte förstår vad som händer, det tycker jag är mer än nog och jag vill bara avlasta han på rätt saker, låta han vara ett barn en stund till. Nu låter detta jätteallvarligt och i mina ögon var de det, men skolan säger att det går bra men... Just det där jävla menet!!!! Och i morgon ska jag ta det med smärtmott, var och vem ska hjälpa oss, kontakt personen skulle kontakta kommunen och nu kom jag på att jag ska fråga min handläggare på försäkringskassan också.