Direktlänk till inlägg 12 juli 2012
Så efter lunchen så kom min sjuksköteare in och bara 5 sek efter kom A.Då passar jag på att berätta hur jag känner så jag sa att jag kände mig ignorerad el att ni inte tar mitt tillstånd på allvar och att jag inte är delaktig i min vård och mina tårar sprutade under tiden, men han bortförklarade sig i allt men jag sa ifrån och han lovade att skärpa sig. Men efter det kom en annan dr in och vi pratade om allt och han förklarade hur vi ska gå vidare och allt sånt. Och dagen kändes mindre jobbig, då jag hade gråtit hela förmiddagen.
Att bilda familj med två st som har tre barn var är det inte lätt, det är inte lätt om man inte har likvärderingar ...
Ett år sen låg jag en hel månad på sjukhuset o vred mig av smärtor och av jävla ångest!! Då hade fallit i den bottenlösa hålet o hittade en botten men kunde inte ta mig ur hålet... Nu när jag tittar tillbaka ett år senare fattar jag inte hur jag ens ...
Var på sjukhuset idag, på smärtmottagningen, o kom fram till att jag måste lära mig att säga nej o samt att lyssna på min kropp, som ex när jag möter nån bekant o vi står o snackar, min kropp börjar värkar o smärtan blir bara värre o värre så iställe...
Det är så konstigt hur vi människor fungerar. Som nu när jag ligger i skilsmässa o han blev arg o tycker en massa saker om mig när jag inte gör som han vill o jag blir arg, när han gör samma saker som han förbjudit mig att göra. Vi blir så arga o ibl...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 | 4 |
5 |
6 | 7 | 8 | |||
9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | |||
23 | 24 |
25 |
26 |
27 | 28 |
29 | |||
30 |
31 |
||||||||
|