Det var en tung dag igår och i morse var det svårt att öppna ögonen efter jag hade gråtit så mycket och sen var jag så trött när min underbara vän ringde och väckte mig vid kvart i 10 då min dotter levt rövare hela natten så jag sov som en klubbad säl medan barnen var uppe och glodde på tv;) sen upp och fixa frukost till mig och lunch till de;) sen ringde jag medicin mott för boka en telefon tid till min dr för att ta reda på vad som händer nu?! Då får jag reda på en behandling ( som jag kan berätta mer om när jag själv har fått mer fakta) men som jag förstod är det som en dialys ungefär som rensar bort det som gör att jag får en inflammation i kroppen, men den e tydligen jättedyr för sjukhuset men jag ska prata med han om den ändå då kanske kirurgen kan operera på mig för i dag är min tarm i för dåligt skick, tråkigt nog :( sen gick jag över till min allra bästa vän E och hon hade bakat en sockerkaka åt mig;) som var såå god och gav mig en axel att gråta ut mot, jag älskar dig så mycket min vän, hoppas du också får må bra snart!!! Sen har jag bara legat och tittat på barn program i dag med mina barn. Och nu hoppas jag att B ska sova hela natten och inte få feber yror som natten innan.

Ville bara säga, att jag fick en riktigt bra läkare, han var allt jag kunde förvänta mig så med det är jag nöjd men sen gick allt åt helvetet i dag:( han skulle visslingen ringa mig om två veckor med ett slut giltigt besked, men känner mig riktigt knäckt just nu. 

Det är så himla typiskt att när man ska i väg att dagis ringer, jag och E hade just ätit klart våran lunch så ringde dagis och B hade feber:( bara på med skona och hämta henne, hem och lägga henne sen göra sig i ordning var just klar då vakna hon och skrek för full hals och var helt otröstlig, så när bästa farmor kom ville hon inte åka men efter lite övertalning och att J åkte me så gick det, som att man inte redan mådde dåligt över läkarbesöket så blev det ännu mer nu är jag måste lämna henne nu när hon är så mammig:( men hör av mig i kväll om vad dr har sagt:)

Idag ska jag träffa kirurgen!!! Äntligen fast jag är skit nervös, hoppas det går bra och att han är en vettig och mänsklig person.  

Min underbara vän!!!! Du måste ta hand om dig, börja lyssna på din kroppen, och även vad dina nära och kära säger, jag vill dig bara det bästa. (även de andra) Jag vill inte se dig gå igenom det igen, du led så fruktansvärt då, snälla söta snälla låt dig slippa det nu. Du vet att jag älskar dig och finns här för dig i vått och torrt det är bara att hojta så kommer jag. 

Idag har jag som faster fått gosa med B, min lillebror T och S guldklimp, för jag och S luncha i centrum, det var jätte trevligt, vi strosade i butiker sen åt vi på grekiska grillkolen, vi båda tog scampi, och det var riktigt gott. Sen lite mer strosade, jag köpte då, en klänning och två par shorts till B och två par örhängen till mig. Sen fikade, kladdkaka och den var riktigt god, sen pussade jag B hej då och åkte hem för att hämta min lilla B på dagis. Sen gick jag en promis med E innan jag gjorde tacos till middag och det var såå gott fick faktisk i mig mer än jag trodde att jag kunde;) nu däremot ligger jag i fosterställning med fruktansvärda mag smärtor och springer mellan toan och sängen, springer var att ta i, går ihop krypen ställning:( tagit extra men det hjälper inte än!! Får väl knapra piller så att jag får somna:(

Det slog mig att den 2 juni var det 10 år sen jag fick min stomi, det var en räddare i nöden, jag läste på stomi-millas blogg nått som är så sant, inte stomi = sjuk. Stomi = frisk. Och jag håller med henne, när jag var som sjukas så kunde jag inte ens gå 100 m utanför mitt hem och jag kunde aldrig åka någonstans utan att veta vart det fanns en toalett. Visst är jag lite orolig för att det ska bli så igen om jag lägger ner stomin men jag har läst mycket om sådana operationer samt att jag har träffat en som har gjort en sådan som jag ska göra och de har mått bra efteråt. 

Jag börjar bli nervös nu, har tid till kirurgen i veckan och jag vet att jag måste för bli frisk men jag HATAR att ligga på sjukan och jag känner mig själv, jag lär tjata mig hem pga att jag saknar min familj så fort jag komma upp ur säng så lär jag åka hem, vilket inte är något bra, har gjort det förr när jag har opererat mig, och jag har ångrat mig när jag har kommit hem pga smärta.