Direktlänk till inlägg 16 mars 2011
Nu har jag gjort bort mig offentligt, jag och sonen skulle handla massa onyttigheter och jag stod i bland grönsakerna så kom min tjejkompis E in i butiken och vi började prata, och jag kunde inte titta på henne utan att brista i gråt och pinsamt ja kan man lugnt säga, sen kom vi till dippen och MIN var slut och då sprutade tårarna igen och hon försökte trösta mig och min son blev helt förvånad över att se mamma stå i mataffären och gråta, sen fort ut ur butiken sen skickade jag hem L och hennes son V för jag orkade inte lyssna på deras data snack. Så jag gick ensam till dagis och under tiden så pratade jag med Annika och grinade. Sen innan jag gick in på dagis så försökte jag samla mig för att inte börja gråta där. Jag vände mig om och B sprang i väg och när jag gick in till henne hade hon fått för sig att gå på toa och tagit av sig sina kläder och jag kände tårarna komma och klädde på min dotter under protest och sen fick jag dra henne ut i kapprummet också under protest och då hade jag redan börjat gråta och personal från avd bredvid såg att jag grät så hon sprang in till B fröken samt hämtade hon den fröken som hade gått för klä sig och gå hem, så där stod jag på dagis med tre fröknar och massa barn samt en av föräldrarna som såg mig falla ihop förra veckan och tittade på mig sittande och gråta helt hysteriskt och B var smått förvirrad så en av de tog henne och klädde henne. Så pinsamt så pinsamt och jag vill inte gå dit nu, men det är jag illa tvungen till, men nu har jag bestämt mig för att bara lämna henne så får min älskade make hämta henne. Men väl hemma la jag mig men kunde inte komma till ro kändes som hjärtat skulle hoppa ur bröstet på mig. Så make serverade barnen mat sen kom han och höll om mig tills jag lugnade ner mig och jag kunde somna så skönt vaknade och känner mig fortfarande orolig och ångestkänslor men grinar inte än iallafall.
Att bilda familj med två st som har tre barn var är det inte lätt, det är inte lätt om man inte har likvärderingar ...
Ett år sen låg jag en hel månad på sjukhuset o vred mig av smärtor och av jävla ångest!! Då hade fallit i den bottenlösa hålet o hittade en botten men kunde inte ta mig ur hålet... Nu när jag tittar tillbaka ett år senare fattar jag inte hur jag ens ...
Var på sjukhuset idag, på smärtmottagningen, o kom fram till att jag måste lära mig att säga nej o samt att lyssna på min kropp, som ex när jag möter nån bekant o vi står o snackar, min kropp börjar värkar o smärtan blir bara värre o värre så iställe...
Det är så konstigt hur vi människor fungerar. Som nu när jag ligger i skilsmässa o han blev arg o tycker en massa saker om mig när jag inte gör som han vill o jag blir arg, när han gör samma saker som han förbjudit mig att göra. Vi blir så arga o ibl...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|